ausgeflippt

Ett starkt minne från Thailand som jag ofta tänker på, är när vi ska lämna Koh Samet.
Medan vi väntar på speed boaten som ska hämta oss äter vi frukost, och hotellet bjuder på konstiga frukter för att det är Chinese New Year.
Båten kommer, jag har en skitstor resväska som Stoffe får bära på i sanden. Kaj tappar balansen när han ska klättra upp i båten och blir jättevåt men lyckas ändå rädda sin ryggsäck med våra pass i.
Vi åker fort som fan in mot hamnen och möter alla möjliga olika fiskebåtar på vägen som ser ut att ramla ihop när som helst.
Vi anländer till hamnen, jag kämpar med min stora resväska, hamnen har inte underhållits på ett bra tag. Glesa plankor & hål i bryggorna. Alla tittar. Jag har mina stora "Nicole Richie-brillor" och känner att jag sticker ut lite för mycket. Från en butik hör man dem spela "Big big girl" - Emilia.
Jag fortsätter kånka på väskan och kommer bort från blickarna.

Det jag mest är förundrad över är låtvalet.