ausgeflippt

Idag är ingen rolig dag. Nere i tvättstugan var jag nära till gråt bara för att jag retar mig så fruktansvärt på vissa saker & personer. Folk som blandar sig & saker som gör mig besviken.

Jag hatar att lägenheten inte var fin. Och att fastighetsbolaget bara ger mig "kanske-hopp" & "vi får se-kommentarer".
Jag som föreställt mig att jag hade min lilla lägenhet, i min stil, min inredning, min musik & mina prylar överallt. Mitt stuk.. & jag.
Och jag vet ju genom andra att det inte kommer hända på väldigt länge.
Ska man ta första bästa?
När får man detta erbjudande igen?
Det handlar bara om om om om om och OM hela tiden.

Jag hatar att folk lägger sig i ens planer & ska ändra och göra saker utan att fråga först. Det handlar bara om sin egen vinning i allt & att det ska se bra ut utåt.

Jag hatar att jag är så feg.

Jag har åter väckt mitt sug efter Hannas design i lägenheten. Sedan Lina för nåt år sedan introducerade hennes wallpapers & mönster har jag varit fast, men känt att det varit för djärvt & inte vågat. Gidoffor är öppen för en fondvägg. Och att göra om resten av vardagsrummet. Ska jag göra det istället och lägga flyttplanerna på hyllan?

Jag hatar att man inte kan få allt.

I slutändan är det hela påhittet ett rop efter något nytt. Skulle jag tro.