ausgeflippt

Många tycker att det är hemskt roligt när jag börjar prata om vilka fynd man kan göra på mitt jobb. Då talar jag om alla fynd, äckliga som fina. Eller fynd och fynd. Upptäkter.

När jag vid matbordet på en fest förra sommaren berättade om diverse nasty stuff & stomipåsar man fått se var det delade reaktioner. Vissa blev illamående, andra tjöt av förtjusning och ville höra mer.
Hur beter sig folk på tåg? Varför? Hur gör de hemma? Äckel.

I alla fall. Vill ni höra om mitt senaste fynd?

I går natt (imorse)  ca. 04.15 när vi gick in i vårt sista tåg som anlände 01.55 var jag trött som en gris. Kroppen har verkligen vant sig av att inte jobba eller vara uppe vid den tiden under semestern. Sömnig i ögonen hoppar jag in, kommer på att jag behöver vatten så går mot närmsta toalett. Toaletten lyser röd så jag får öppna med nyckel. Toaletten brukar stänga av sig automatiskt när den inte funkar som den ska och ger ett rött ljus precis som när det är låst. Det händer väldigt ofta. Dåligt.
Jag använder alltså min nyckel för att låsa upp och börja dra isär dörrarna för de öppnas inte automatiskt då.
Plösligt får jag en konstig känsla. Något är fel.
För upp dörrarna någon centimeter och kikar in.

Vad är det mina trötta ögon skådar?
Ett par ben.
Nakna ben.
Mansben.
Bleka nakna mansben.
Sittandes på toaletten.

Jag blir livrädd.
Med hjärtat i halsgropen springer jag genom tåget och letar upp Linus.

Han fick ta bort honom.
Uäh.

Mannen är megafull och har suttit på toaletten i typ 3 timmar och sovit.
Nice.

Tiilläggas bör är att detta är vekligen inte första (eller sista) människan vi hittat.
Men man blir chockad när man inte hade räknat med det.
Speciellt inte när det kommer till nakna bleka mansben.

Människor människor...