ausgeflippt

Tjena eller Tjabba som man sa... när jag var... yngre.

Första kvällen då jag och min goda vän laptopen fått ha lite qualitytime tillsammans sedan jag kom hem från resan.
Det är så pass ovant att mitt ass ömmar till den grad att ryggläge fått intas.
Kokade en kanna kaffe förut så ryggen lär få lite liggsår innan jag förflyttar mig till sängen.

Anja fyller snart tjugo. Är inte det lite sjukt? Jag minns hur hon gnuggade sin nalles öra under sin egen näsa, och hur målade rött läppstift i hela ansiktet som om det var igår.

Suttit och funderat lite på lite ditt och datt här under kvällen om bl.a. kommande äventyr och inköp.
Blir smått rastlös av Sverige och dess folkfattiga gator.

Äventyrsönskelista (den realistiska):
Ta tåget till Paris (alt. Berlin) med Elin.
Åka till Stockholm och Towe.
Åka till Ven och cykla tandem. Kaj, är du på?
Åka pariserhjul med Joan varsomhelst.
Holland såklart igen.
Konsert med Madeleine.
Festival, bara för känslans skull.
Åka till USA med Kristofer.



Sedan har jag fnulat på saker jag borde köpa.
Eller unna mig som det borde heta:
Träningskort. (Förnya.)
Lång klänning. (Towes fel. Men jag tänker lite Indiska där.)
Sandaler (Som man faktiskt kan gå i utan att få skoskav. Anna, skoskav på engelska?)
Motionsskor. (Behövs.)
Ny frisyr. (Denna punkt har ett eget stycke nedan.)
Ny bikini (Nytt år, ny kropp.)
Böcker. (Jag vill få tillbaka läshuvudet, börjar känna mig trög.)
Glasögon. (Ska besöka smarteyes. Billigt och bra.)

Because I'm worth it.  Hä. hä.

Jag gick till sjukhuset idag med tofflor på fötterna. Ja, riktiga traditionella trätofflor med handmålade blommor på. Nu sitter jag med köttsår ovanpå foten, skinnet är uppfläkt och det gör svinont. Va fan, jag minns tofflor som sjukt bekväma. "Som po den gamle goe tiden."  Nu får jag gå och köpa fina plåster istället... jävla tolla.
På tal om redig skånska så: Heja TFF! Ni är duktiga.
Och på tal om sjukhuset så satt det en kvinna i väntsalen som såg exakt ut som Karlsson på taket i profil. Jag kunde inte sluta titta på henne. Hennes händer var jättestora så jag undrar om det inte var en man ändå. Hon/han läste typ Hemmets journal och plötsligt började hon skratta jättehögt. Asgarva. Jättelänge. Alla kollade på henne som riktiga svennebananer gör (alltså jätteuppenbart fast de tror att de är diskreta). Jag tror hon läste de små vitsarna som brukar finnas i slutet av tidningar tillsammans med korsorden. Ångrar som fan att jag inte snokade i tidningen efteråt för att kolla vad hon har för humor. Jag tog en bild på henne med mobilkameran, men den tänker jag inte lägga upp. Det hade väl varit lite att hänga ut henne/honom, va?

Denna är rolig. Vi hittad den i prag.


Ja, så var det det där med håret va...
Det var lite mer än en månad sedan jag var hos frisören. Det ser ut som ett halvår sedan.
Utväxten är pinsam och svallet, speciellt i luggen samarbetar inte.
Det sjuka är att jag kan ändra framtidsplanerna för håret på tre sekunder i huvudet. Ena sekunden tänker jag, mörkt hår med lugg, varpå jag i nästa sekund glömt det där och tänker ljust.. låta växa... lockigt... annan bena.. ja, ni vet. Hjälp?
Hade en tanke åt det röda hållet, men det börjar bli för poppis och K hotar med det både det ena och det andra om jag verkställer. Han säger att det är ångest. Lina var dock väldigt fin i rött när han hon var... 15? Då målade hon t.o.m. ögonbrynen röda. Ballt.

Kissnödig. Det var kaffet som rann till.
Hedå. Hejdå, hej.